Frisk VS sjuk - Vardag

Frisk VS sjuk

Vardag

Min vardag när jag var sjuk så alltid likadan ut, tankar kring vikt, tankar kring mat och träning. Lögner, undanflykter och tvång. Jag levde i en bubbla av min sjukdom och mig själv. Visst vissa dagar var bra och fina dagar självklart, men min energi gick åt till min sjukdom och jag levde med en enorm stress i min kropp och i min hjärna. Vissa dagar ville jag inte gå upp, vissa dagar önskade jag att imorgon lever jag inte. Oftast så kände jag mig som en börda, en börda för andra och främst mig själv. Jag var en trasig tjej, jag var rädd, ledsen och hade en enorm sorg inom mig.

Vardagliga saker som äta, duscha och sova var i min värld enormt stora. Jag var rädd när jag skulle sova, jag var rädd när jag skulle äta och främst efter jag hade ätit, duscha en ganska normal syssla var något som också skrämde mig. Strålarna av vattnet värkte på min magra kropp, jag tränade i duschen och var allt annat än snäll mot mig själv. Att gå i skolan var svårt för mig, jag hade svårt att få vänner och ta kontakt med människor. Jag var så inne i mig själv, rädd och blyg. Jag fick flera vänner på gymnasiet och dessa människor ligger mig enormt nära hjärtat för dem såg mig, inte den som var sjuk. I skolan hade jag svårt att hålla mig vaken, sedan fick jag ingen gemenskap för jag åt ju aldrig lunch och det är ju ofta där som man kommer varandra lite närmre, jag fick ofta hoppa över lektioner för jag skulle till doktorn eller ätstörningsenheten, jag minns hur jag skämdes.

Idrotten i skolan fick jag inte vara med på utan fick göra skriftliga uppgifter, jag minns känslan av att alla var så glada ”idag ska vi spela fotboll”, jag gick istället och vägde mig och pratade med en psykolog.  Jag skämdes, jag led och mådde skit rent utsagt. Jag var så avundsjuk på alla som var friska, dem såg glada ut men jag, jag var bara sjuk.

Jag har aldrig varit sjukskriven, jag har hela tiden gått i skolan. Vissa perioder bara 2 timmar om dagen men har under de bättre perioderna alltid pluggat ikapp. Jag fick bra betyg i högstadiet och gymnasiet. Under de perioder där jag mådde bättre hade jag nästan alltid ett extra jobb, vid en period i en sibylla kiosk och vid ett annat tillfälle på ett hotell och en nattklubb. Inom mig fanns en längtan efter att vara ”normal”.

Min vardag när jag var sjuk var som att leva i ett ekorrhjul varje timme, jag slets mellan två världar. Den sidan av mig som ville bli frisk och den sidan som var sjuk och ville förbli de.

Vardagen idag är rolig, visst vi vet alla att tvätta, städa och laga mat inte alltid är kul. En jobbar och ska hinna med allt. Men just sådana här saker, som städa tvätta och laga mat är stort för mig. För idag orkar jag, inte kan jag bestämma själv och jag gör de för jag vill inte för att bränna kalorier.

Att idag gå i en mataffär är för mig häftigt, jag kan välja vad jag vill. Jag kan gå till vilka hyllor som jag vill, det finns ingen tanke bakom utan jag njuter och ofta brukar jag springa lite lätt ed vagnen i affären och sen hoppa upp på den och släppa fötterna, lite som ett barn men denna känsla är grym.

Min vardag ser helt annorlunda ut idag, jag är snäll mot mig själv. Jag njuter av livet och jag är inte rädd. Idag älskar jag att sitta och äta frukost själv, ibland skrattar jag för mig själv och tänker hur kan jag njuta på detta sett? När detta skrämde mig enormt förut. Men vardagen blev till en dröm när jag blev frisk. Vardagen kan vara tråkigt men för mig är den viktig. Att bara vara är viktigt, att vara lite lik andra är nog också viktigt för mig. Som att äta, sova, jobba städa och tvätta. De kan låta tråkigt men har man varit nära att mista detta så är de stort och ganska fint.